De tre olika stålsorter

Beteckningar och optioner för stål Konstruktion Alla har väl sett att det ofta finns en radda bokstäver och siffror efter hållfasthetsklassen. Här är ett försök i att bringa klarhet i de vanligaste beteckningarna. Namngivningen är baserad på Huvudsymboler och tilläggssymboler samt ett antal optioner speciellt för stålprodukter. Första bokstaven är typen av stål, för oss konstruktörer är det structural steel, eller konstruktionsstål som ger den första bokstaven. Nästföljande tre siffror är minsta sträckgräns för tunnaste tjockleksområde, t ex eller MPa. Grupp 1 är tilläggsymboler för slagseghet och ett antal beteckningar för finkornsstål. Grupp 2 är ett antal beteckningar av mer generell karaktär.
Traditionella stålsorter har kol som viktigaste legeringsämne. Moderna stålsorter innehåller även många andra ämnen (exempelvis krom, nickel, molybden och vanadin), vilket ger stålet olika egenskaper. Stål med små mängder legeringsämnen utöver kol kallas olegerade stål eller kolstål. 1 vad är rostfritt stål 2 Grupp 1 är tilläggsymboler för slagseghet och ett antal beteckningar för finkornsstål. Grupp 2 är ett antal beteckningar av mer generell karaktär. Den sista gruppen är optioner speciellt för stålprodukter. Rent beteckningsmässigt så separeras de med ett plustecken framför. 3 stål legering 4 Det finns många olika typer av rostfria stål som framställs kommersiellt, alla med sina unika egenskaper och speciella användningsområden, men de kan delas in i mindre grupper av rostfria stål efter användningsområde och struktur. 5 Antalet olika stålsorter är stort. Någon har räknat ut att det finns över olika standardiserade stålsorter. Många stålverk som har en bred produktpalett kan ha flera hundra olika stålsorter att erbjuda. I masugnen tillverkas i regel bara en typ av råjärn. 6 Beroende på behoven och kraven i ditt byggprojekt kan du välja mellan olika stålsorter som erbjuder olika nivåer av hållfasthet. Tunga konstruktioner kräver oftast höghållfast stål medan lättare strukturer kan använda lägre hållfasthetsstål för att hålla kostnaderna nere. 7 stål kemisk beteckning 8 Tormek Original Grindstone SG och SG Denna är standard på modell T-8 Original, T-7 och (SG) samt på modell T-4/T-3 och (SG) Den är. 9 Diese Betriebsanleitung dient dem Zweck, eine sichere und zweckbe- stimmte Verwendung der Brenner zu ermöglichen und darüber hinaus. 10 De viktigaste råvarorna vid tillverkning av stål är järnmalmsmineralen magnetit och hematit. Magnetit (svartmalm), Fe3O4, är ett magnetiskt mineral och hematit (blodstensmalm), Fe2O3, är ett omagnetiskt mineral. En annan viktig råvara är skrot, alltså återvunnet stål. Malmen kan inte användas direkt för järnframställning. 11
Med smidbart järn menas en järnlegering som går att bearbeta. Dessa förhållanden visas schematiskt i Figur 1. Figur 1. Schematisk bild av stålets definitioner. En äldre beteckning för råjärn var tackjärn som härrör från att man en gång i tiden alltid göt upp masugnens produktion i tackor. Idag används också beteckningen tackjärn men då enbart för uppgjutet råjärn. Stålets viktigaste egenskaper som exempelvis hårdhet och seghet är i stor utsträckning beroende på kolhalten.