Fler fakta om kräftor? Kräftor Kräftor avser ofta sötvattenskräftor, såsom flodkräftor och signalkräftor, men ordet används även för havskräftor, som egentligen är en annan art, närmare besläktad med hummer. Här har vi framför allt samlat fakta om sötvattenskräftor, även om havskräftorna får vara med på ett hörn. Läs gärna också vår arikel om den populära kräftskivan. Fakta om kräftor Här har vi nu samlat en rad intressanta fakta om kräftor. Som källor har vi bland annat använt SLU Sveriges lantbruksuniversitet och Havs- och vattenmyndigheten, men även Wikipedia. Håll till godo!
I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor — den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus. Allätare Både flodkräftan och signalkräftan är i det närmaste allätare och lever på grunt vatten där de gräver djupa hålor bland rötter och stenar. De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5—20 år. Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr. Nyckelarter i vattendrag och sjöar Sötvattenkräftor räknas till nyckelarter i vattendrag och sjöar vilket innebär att de fyller en viktig funktion för andra arters överlevnads. Många rovdjur, till exempel mink, abborre och ål, äter kräftor.